Månadsarkiv: januari 2015

Either write something worth reading or do something worth writing

Lämna en kommentar

by | 30 januari, 2015 · 15:56

Saker jag måste göra (varje dag) för att fungera som skribent

För mig var 2014 ett intressant år eftersom jag för första gången fick möjlighet att testa mig fram som frilansskribent. Snart ett år senare tycker jag fortfarande att det är svårt att veta hur jag ska lägga upp min vardag. Vissa saker fungerar helt enkelt bättre än andra. Dessa rutiner, vad jag har kommit fram till efter många laboreringar, håller min vardag samman:

Läsa. På såväl skrivutbildningar som i IRL-skribentlivet gick det upp för mig att jag inte kan skriva om jag inte läser. Så jag återupptog nöjesläsandet och numera försöker jag läsa varje dag. Skönlitteratur, alltså. Det är genom läsandet som mitt skrivande vässas. Ett av de bästa sätten att lära sig på är trots allt att lära sig av andra.

Skriva. Förutom att läsa böcker är att skriva mig till skrivandet en av de saker som tar fram det där extra i mig som skribent. Hur klyschigt det än låter ger övning färdighet, och skrivandet är, om något, ett hantverk som går att utveckla hela livet. Om jag struntar i att skriva en dag eller två går det trögt nästa gång jag vill uträtta mitt jobb – så inga ursäkter!

Göra research. Ju mer flitig du är på att omvärldsbevaka och att göra research desto bättre blir du på att fixa fram intressanta och relevanta uppslag. En skicklig skribent har koll och hänger med! Att göra research en stund varje dag har boostat mitt skrivande och hjälper mig göra ett mer seriöst intryck på de jag vill sälja mitt material till.

Träna! Alla timmar framför datorn tär på kroppen och är en stor hälsofara för mig som redan har muskel- och ledvärk. Att träna och motionera är en absolut nödvändighet för att min kropp ska orka mata ord. Spänningar, ömma muskler och vader som är tröga p.g.a. för mycket sittande tar onödigt fokus från det jag verkligen vill göra: skriva.

Mindfulnessa. Jaja, det var väl ett jäkla tjat om mindfulness (se föregående inlägg). Men såhär är det: att skriva kräver fokus, en förmåga att kunna sätta sig ner och pang-boom! Stress och negativa känslor kan ibland vara drivkrafter, men när copy eller artiklar ska skrivas tillför lugn och skärpa mer till arbetssituationen.

Extraknäcka! Det första året – och hur f*n tänkte jag (?!) – satsade jag på att skriva och frilansa i en hardcore stil – och som jag älskade det! De två första månaderna. Sedan kände jag mig tömd på intryck. Jag hade mycket mer output än input, kanske för att spökskrivandet och copywritingen innebar väldigt mycket ensamjobb. Jag hade inga berättelser att berätta till slut, vad är skrivandet utan berättelser? Det finns en annan fördel med att extraknäcka fastän du är frilansskribent: du kan vara mer ”kräsen” när du pitchar idéer och behöver inte ta varendaste gig bara för att få det att gå runt ekonomiskt. Det finns en frihet i det.

Läs: Så pitchar du artikelidéer till tidningar – 6 steg!, Så blir du mindre ensam som frilansare – 9 tips! och 10 tips på hur du fyller din vardag med mindfulness.

Lämna en kommentar

Under Skrivande

7 appar som boostar din studieteknik

För inte så längesen var pluggandet något som involverade hela kroppen. Anteckningar gjordes för hand, mindmaps ritades, lösa idéer kladdades på ett skrynkligt papper, svåra ord slogs upp i ordböcker och det lyssnades mycket, mycket noga på föreläsningarna eftersom man inte ville missa något. Idag finns det appar som gör allt det där åt dig. Vet du bara vilka appar du ska leta efter kan du skapa en hel samling som hjälper dig framåt i dina studier när de är som svårast. En dag när du känner dig trött och hängig kan du låta en anteckningsapp sköta antecknandet åt dig, om du inte får grepp om ett engelskt ord kan en översättningsapp översätta det o.s.v. Nedan följer 7 tips på gratisappar som du bara måste ha med dig i din digitala skolväska, nämligen i din läsplatta eller smartphone.

1. Evernote.
Det finns appar som du har bara för att. De gör liksom vardagen lite roligare och suddar ut timmarna av leda. Det finns också appar som du helt enkelt inte klarar dig utan. När du väl har provat en sådan app för första gången inser du hur den skulle kunna revolutionera hela ditt liv, t.o.m. din studieteknik, och du kommer klamra dig fast vid den. Evernote är en app som är oundgänglig för miljontals människor. Evernote hjälper dig att fixa och organisera anteckningar. Det finurliga med Evernote är att du kan sammanväva text, ljud, bild, platsinformation, tid, länkar o.s.v. till en helhet och på så vis skapa interaktiva anteckningar. En hel dag av föreläsningar, lektioner och seminarier kan verkligen trötta ut den mest hängivna student, i synnerhet om det antecknas hela dagen. Med Evernote kan du vila handen, anteckna skriftligen när det känns som mest angeläget och låta ljudinspelningsfunktionen sköta resten. Du kan lägga till nyckelord som sammankopplas med ljudfilen och göra det enkelt för dig att hitta i anteckningarna. Just denna funktion anses vara ett ypperligt redskap för elever och studenter med läs- och skrivsvårigheter, men används flitigt av alla de som vill ha anteckningshjälp och möjlighet att verkligen lyssna på föreläsaren. Evernote finns till Mac, PC, läsplattor och smartphones. Du kan synkronisera dina anteckningar på de olika enheterna.

2. Skitch.
Idéer, mindmaps och anteckningar blir hundra gånger roligare i en snygg förpackning. Medan du och dina kurskamrater gör ett grupparbete och läser igenom texter kan ni ge utlopp för era kreativa sidor genom att använda er av Skitch. Skitch, en app från utvecklarna av Evernote, tar en bild av skärmen och denna bild kan du sedan kladda, skriva, rita och måla på. Detta är ett enkelt men smidigt verktyg för dig som läser texter eller inhämtar annan information digitalt. Skitch används med fördel när du behöver markera stycken, skriva kommentarer till bilder och organisera tankar så att de blir konkreta och presentabla, både för dig själv och för dina kurskamrater. Skitch går att ha på Mac, PC, läsplattor och smartphones.

3. iTranslate.
Det här med inläsning av kurslitteratur… sida upp och sida ner med information du ska ta till dig, oftast skriven på ett annat språk än ditt modersmål. Som om det inte är tillräckligt krävande att läsa, memorera och analysera tusentals sidor! Du klarar det galant men ibland dyker det upp ett ord som du inte vet vad det betyder, ett ord som förvanskar förståelsen av texten. Det är då det är kanon att ha en app som iTranslate installerad på din smartphone och/eller läsplatta. iTranslate har en röstfunktion som gör att du kan prata in ordet och få det såväl skriftligt som muntligt översatt. Snabbt och enkelt! P.g.a. röst- och ljudfunktionen passar iTranlslate bra för dig som eventuellt har läs- och skrivsvårigheter. En annan fördel med iTranslate är att du inte behöver krångla med onödiga sökningar eller bläddrande i ordböcker. Appen har förhoppningsvis svaret.

4. StudyBlue Flashcards.
Det är detaljerna som gör det… fast detaljerna är inte den lättaste saken i världen att särskilja från varandra. I alla fall inte när detaljer, inhämtade från flera tusen sidor, ska vara på plats i huvudet inför den kommande tentan. När fakta ska nötas in och nötas in lite till krävs koncentration och övning. StudyBlue Flashcards ger dig all den träning och studieteknik du behöver inför tentan. Med hjälp av denna app, som finns till smartphones och läsplattor, kan du göra dina egna digitala flashcards, innehållandes text och bild, och sedan förhöra dig själv.

5-6. Dragon Dictation och Dictus.
Ibland är det skönt att lägga pappret och pennan åt sidan för att brainstorma med dig själv och låta munnen gå. Dragon Dictation för i-produkter och Dictus för Android är två taligenkänningsappar som omvandlar det du talar in till faktiska ord på pränt. Apparna underlättar för dig som har läs- och skrivsvårigheter och öppnar för behagliga pluggstunder för gemene student. Tänk dig sängläge medan du pratar in dina idéer och tankar inför hemtentan… känner du dig extra lat kan du använda handsfree-funktionen (!).

7. SAOL.
Finns ordet inte i SAOL, finns det inte i det svenska språket. Det här har du väl aldrig hört förut? Jo, säkert femtioelva gånger! I miljöer, såsom universitet och högskolor, där akribi värdesätts, behöver varje student en kamrat att konsultera i språkliga nödlägen. Appen för Svenska Akademins ordlista är den där kamraten, om inte bästa vännen, som du kan vända dig till när språkliga frågetecken måste rätas ut, när du är i behov av ett ord som förmedlar precis det du vill ha sagt eller när du oroar dig över grammatiska väsentligheter. SAOL finns till smartphones och är den perfekta portabla ordboken.

Lämna en kommentar

Under Pedagogik, Studerande

Sandras hjälteskola

Som lärarvikarie och antiknörd har jag ett trumfkort. Grekisk mytologi. När de gamla berättelserna väl har dammats av och piffats till med en nypa blod, slanguttryck och många fula miner får de ett stort underhållningsvärde.

De uråldriga berättelserna gör ofta ett stort intryck på lyssnarna. Dagar, veckor, månader ibland år efter, händer det att de coola killarna kommer fram och hälsar eller att jag får en varm kram av en extra uppmärksam elev: >>Fröken, fröken. Jag kommer ihåg sagan du berättade för oss.<< Jag blir genast smickrad. >>Jaha. Vilken del tycker du allra mest om?<< Jag möts av ett förtjust leende: >>Den där delen när pappan hoppade från klippan och dog. Kan du berätta fler såna sagor?<<

I min iver att dela med mig av, och stundom påpracka andra, min kärlek till det förgångna öser jag på med hela registret. Barnen får höra om hur Theseus dräper den fasansfulla Minotaurus som dväljer i labyrinten på Knossos (Kreta). Om hur Perseus lyckas förstena Medusa genom att vända hennes styrka mot henne själv. Om Odysseus, som, med sitt skarpa huvud och sin lena tunga, förmår att överlista obygdens monster. Och om Herakles – hjältarnas hjälte – tolv stordåd. Dessa sagohjältars bragder ter sig oändliga. Hur gör man för att bli en hjälte?

Barn (och vuxna), glöm allt jag sagt. Att vara hjälte handlar inte om att störta monster i fördärvet eller om att vara fysiskt stark utan om att göra något som är större än sig själv. Att sluta upp att tänka på sig själv för en gångs skull, om så bara för några sekunder, eller att kämpa på fastän tillvaron känns outhärdlig. I sin bok Den grekiska mytologins värld beskriver Richard Buxton de grekiska hjältarna på ett träffande sätt. Han menar att de hjältar vi får möta i den grekiska mytologin utforskar den mänskliga verklighetens möjligheter. Dessa möjligheter prövas genom att hjältarna uträttar näst intill omänskliga handlingar och ständigt tvingas axla tunga bördor. Ibland slås man av tanken att de grekiska hjältarna uträttade former av sisyfosarbeten, att bördorna aldrig lättade från deras axlar. När de väl hade uträttat ett stordåd var de tvungna att ta itu med ett nytt. Alla stordåd behöver inte vara övermänskliga. Om du ser dig omkring upptäcker du säkert att det även finns många vardagliga exempel på hjältemod. Egentligen är vi alla hjältar. Då och då. Även den där konstiga lärarvikarien. Hon tar sig an monster dagligen, om än söta sådana.

Om du trots allt föredrar den klassiska versionen av hjältemod, och allt vad det heter, följer en liten myt från det antika Grekland nedanför:

Berättelsen om Theseus och Minotaurus

För länge sedan bestod det vi idag kallar för Grekland av många små riken. Athen var ett av dessa riken och dess kung hette Aigeus. Aigeus hade en ynglingason – Theseus. Allt var inte frid och fröjd i det athenska kungariket, athenarna dignade nämligen under en större makt, Kreta eller närmare bestämt kung Minos av Knossos. Var sjunde år måste Athen skicka sju gossar och sju flickor till Knossos där de kastades ner i en enorm labyrint för att mata Minotaurus, en best som var till hälften man och till hälften tjur, som härjade däri. Som ni säkert förstår var Athen tyngt av sorg. Så var det åter dags för det hårt drabbade kungariket att skicka iväg en skeppslast full av ungdom. På den tiden seglade man över haven, ser ni.

Nu får det vara nog, tänkte Theseus, någon måste sätta stopp för dessa tråkigheter. >>Far, låt mig åka till Kreta och göra slut på eländet!<< Aigeus såg förskräckt på sin son. >>Nej, Theseus, du får inte åka. Jag skulle inte stå ut med att förlora dig till det där monstret.<< Uppfylld av ungdomligt trots och mod svarade Theseus: >>Jag kommer att åka och rädda Athen från sitt öde.<< Så var saken slutdiskuterad, Aigeus gav Theseus sitt medgivande. >>Men du måste lova mig en sak<< sa fadern. >>Jag gör vad som helst, far.<< >>När du återvänder hem och skymtar Athens kust hissa vita segel så att jag vet att du kommer hem vid liv. Glöm för allt i världen inte att hissa seglen!<< Detta lovade Theseus dyrt och heligt och så satte han seglen mot Kreta och kung Minos palats Knossos.

Efter en lång sjöresa gick Theseus och de andra unga athenarna i land. Med bestämda steg styrde den blivande hjälten sin kos mot Knossos och kung Minos. >>Befria, athenarna, Minos!<< Kungen vägrade, förstås. Vad hade en yngling att sätta emot en mäktig man som han själv? Theseus liksom hans landsmän och landskvinnor skulle kastas ner i labyrinten.

Så hände det sig att Minos vackra dotter Ariadne skymtade Theseus och blev dödligt förälskad i honom vid första ögonkastet. Hon kunde inte tillåta att denne älskade yngling slets i stycken av det odjur som ruvade i Minos labyrint. Hon vände sig till uppfinnaren Daidalos, den man vilken hade beordrats att skapa labyrinten och han gav Ariadne ett garnnystan.

Ni förstår säkert själva varför Ariadne fick ett garnnystan. Hon skyndade sig till Theseus med rosiga kinder. >>Theseus, jag kan hjälpa dig men du måste lova mig en sak.<< Ynglingen som befann sig i en situation där hans liv bokstavligen hängde på en skör tråd var beredd att lova vad som helst. Ariadne sken upp. >>Om du överlever måste du ta mig till hustru.<< Detta lovade Theseus och han fick nystanet vilket han fästade vid labyrintens öppning.

Nere i labyrinten rådde totalt mörker. Ibland kunde fasansfulla skrik höras, åtföljda av ett ännu mer fasansfullt vrål. Med ett fast grepp om garnnystanet smög sig Theseus djupare och djupare in i labyrinten. Till slut fick han syn på konturerna av en skräckinjagande sovande gestalt. Han tog fram sitt svärd och högg, om och om igen. Besten dödades. Fortfarande hållandes i garnnystanet lyckades Theseus finna vägen ut ur labyrinten. Nu var goda råd dyra. Visserligen var monstret dräpt men kung Minos vrede hotade att ta kål på både Theseus och Ariadne. De flydde från ön tillsammans i Theseus skepp.

Det må så vara att Theseus från och med denna stund kunde kallas hjälte men han var ingen ädel sådan. En gång när han och Ariadne steg i land på en ö lämnade han henne där och seglade vidare. Senare hittades Ariadne av en gud som tog henne till maka. Theseus satte kursen mot Athen.

Och nu till kung Aigeus. Sprängfylld av oro stod han på en utsiktsklippa och blickade ut över havet i väntan på sonens återkomst. Så kom den dag då han äntligen skymtade skeppet vid horisonten. Men ack, ack. Något hemskt hade inträffat.

Ivrig att komma hem igen glömde Theseus att hissa de vita seglen. Väl i land möttes han av den tragiska nyheten att fadern i tron av att Theseus hade stupat hade kastat sig från klippan och i ner det hav som senare skulle komma att bära kungens namn, Egeiska havet.

Vad kan vi lära oss av detta, kära barn (och vuxna)? Lova aldrig mer än vad du kan hålla, ja, för annars kan det sluta illa. Riktigt illa.

Lämna en kommentar

Under Pedagogik, Som Indiana Jones lär