Etikettarkiv: horisontsammansmältning

Ett tillägg till 45-sekunders-tokfilosofi: ”Kulturkrock”

Alltså Sandra, det där duger faktiskt inte. Ska du tokfilosofera, ska du göra det med stil, som jag gör. Och hur tokfilosoferar man med stil? Jo, man – vad är det nu ni människoapor kallar det? Ja, just det! – man namedroppar och krånglar till det hela med intrikata teorier, så att ingen förstår vad det är man pratar om. Läs och lär (gärna från böckerna i dina bokhyllor, såsom Sanning och metod):

Var och en har sin egen förståelsehorisont, hävdade filosofen och tillika hermeneutikern Hans-Georg Gadamer. Gadamer som egentligen skisserade upp en hermeneutisk (tolknings-) modell, vilken fokuserar på vad det är som händer i mötet mellan läsaren och texten, har kommit att inspirera många som intresserar sig för vad det är som händer i människomöten. De grundläggande principerna är desamma i båda fallen. Som skrivet, vi har alla en förståelsehorisont, den är inte rigid utan omförhandlas, likväl präglar den vår uppfattning av ‘den andra’, då den bland annat karaktäriseras av våra fördomar. Då förståelsehorisonterna är dynamiska är det orimligt att tala om krockar (exempelvis ”kulturkrock”), utan vad som sker i ett möte är en horisontsammansmältning där en ny form av kunskap eller vetskap uppstår i just mötet. Detta behöver inte betyda att man ändrar uppfattning eller övertar ‘den andras’ åsikter, utan att man lyssnar till dem, överväger dem och försöker förstå.

Dig, Sandra (och alver), kommer jag däremot aldrig vilja försöka förstå mig på.

Hah. Känn på den!

Lämna en kommentar

Under Böcker, Hjärnspöken?, Homo sapiens, Tokfilosofi