Etikettarkiv: kurser

Sju arbetsdagar, halvt mörbultad kropp, den där svanskotan och ett par glada tankar

Sju arbetsdagar. Åt skogen med vilodagen! Bara en myt bland så många andra myter. Och den där satans rumpan. Det låter roligare om jag skriver rumpan. Det är förstås svanskotan jag syftar på. Nu har den ömmat och ställt till det för mig i två månader(!). Muskel- och ledvärken. Fibromyalgin.  Det är så att kroppen storknar av för mycket. Och sju arbetsdagar. Här kommer knorren: Vilken kul arbetshelg det har varit. Jag har hållit i en av mina skrivkurser. En glad tanke. Jag har fått vara mig själv en stund. Under en hel helg. Jag har fått prata om det som betyder (nästan) allt för mig. Vad gör då en ömmande bak och en halvt mörbultad kropp? Mycket. Men vad tusan. Sån’t är livet. Så länge jag får göra det jag verkligen vill göra, ska jag (nej, jag tänker inte säga tacksam, känner för tillfället en stark aversion mot att vara tacksam) halvt om halvt le av förnöjelse. Jag måste le. För jag vinner små segrar nästan varje dag. Att bli sin egen tar tid. Låt det ta den tid det tar. Det är ingen omöjlighet. Just nu uppdaterar jag ”Tråkhemsidans” sidospår ”Föreläsningar och kurser”. Jag har med icke-kejserlig pompa och idogt slit, intagit fyra studieförbundsdistrikt och ätit en smula av cyberrymden. Jag ler. Av förnöjelse. Skryter lite. Försöker tänka bort. Svanskota. Muskel- och ledvärk. Fibromyalgi. Något måste offras längs vägen till att få vara jag.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Arbete, Fibromyalgi, Glada tankar, Livet, Ohälsa, Skrivande, Tid

Jag, arbets- och studiemasochisten

Jag lever. Är inte död. Jag har bara levt ett annat liv de tio senaste veckorna. Livet som yrkes-och-studie-Sandra. När det livet levs finns det inga begränsningar för hur mycket tid jag lägger ner på att arbeta i mitt anletes svett (och hur många andra saker jag glömmer bort och/eller försummar). Jag våndas och njuter av det på en och samma gång. I min värld finns det ingen skillnad på yrkes-, studie- och privat-Sandra. Det jag gör är hela min identitet. Jag har inga visioner om de tre V:na (Volvo-Villa-Vovve), så man skulle väl kunna kalla det jag gör för min familj.

Men jag ska vara ärlig. Under de senaste tio veckorna har jag varit beredd att kasta in handduken varje dag. Heltidsjobb + heltidsstudier + 200 timmars kursutveckling + kronisk smärta och fribromyalgi + magsår(?)/mörbultad mage = dålig livsekvation. Jag tänkte som så: Om jag jobbar och pluggar så mycket jag kan, finns det ingen tid till att tänka på hur dåligt jag mår. Så tänker jag alltid. Jag försöker ta mig igenom de värsta stunderna med att slita i mitt anletes svett. Det är tufft, men det är samtidigt en strategi för själslig överlevnad. Som fungerar. Oftast. Men satan i gatan – eller är det kanske till de himmelska krafterna jag ska vända mig? – vad jobbigt det har varit.

Ångrar jag det? Nej. Jag tänker på och bländas av resultaten och lärdomarna. Det är ett privilegium att få växa inom olika fält. Varje dag för med sig en ny väsentlig lärdom, om inte flera. Resultaten och lärdomarna har förstås ett högt pris. Det är jag villig att betala.

Nedan följer en sammanfattning av min sommar.

Egenutvecklade kurser (på uppdrag av Folkuniversitetet):

Bygg dina egna världar

Hälsa i kultur och samhälle

När dåtid blir nutid: Historiebruk förr och nu

Studerad kurs:

Att skriva historiska romaner I

Socialt arbete och engagemang:

Att fostra och ta hand om Varbergs ungdom (ett hedersuppdrag, enligt min mening)

Idag läste jag en kommentar som gränsade till en aforism på Facebook: ”Tänk på att framrutan är större än bakrutan.” Vacker liknelse. Den snor jag och sätter in i ett helt annat sammanhang. Vilka vidgade perspektiv och utmaningar väntar mig alltså i höst?

Lämna en kommentar

Under Arbete, Fibromyalgi, Livet, Ohälsa, Studier