Tag Archives: haiku

Skrivövningar: Haikuverkstad

border_wp

Som jag skrev för ett tag sedan kommer denna blogg rikta in sig ännu mer mot det kreativa skrivandet och det kreativa läsandet, då dessa är viktiga delar av mitt liv. Vad kan väl passa bättre än att inleda med en haikuverkstad?

Vad är haiku?

Haiku är ursprungligen en japansk kortdikt som består av sjutton stavelser. I Japan har man skrivit haikuliknande dikter sedan 1100-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som begreppet haiku myntades.

Fastän haiku är så fåordig, rymmer en sådan dikt många bottnar. Känslan av djup skapas genom att man på samma gång kontrasterar och sammanväver två olika bilder.

Den ena bilden ska allra helst byggas upp kring ett årstidsord. I Japan har man för övrigt fem årstider: vår, sommar, höst, vinter och nyår.

Den andra bilden ska skapa ett brott mot den första bilden, genom att man använder sig av ett så kallat ord som skär av. På så sätt skapar dikten i sin helhet eftertanke, vilket också gör att den expanderar.

När det skrivs haiku i Sverige, kallas denna form ofta för västerländsk haiku. Eftersom det svenska språket skiljer sig från det japanska har man varit tvungen att omförhandla formen en aning. Av traditionen har man valt att knyta an till de sjutton stavelserna (a, o, u, å, e, i, y, ä och ö), samt årstidsord och ord som skär av. De sjutton stavelserna fördelas på tre rader: 5/7/5.

Detta är dock på väg att förändras. Fri haiku får en allt starkare genomslagskraft. Alla haikudiktare är inte intresserade av att räkna stavelser, utan menar att det istället borde fokuseras på den stämning och känsla som är så specifik för haiku. Även om årstiderna är centrala i fri haiku, öppnar denna diktning för nya tematiska experiment. Tanken om «ord som skär av» är detta till trots seglivad.

Haikuövningar

1. Läs gärna exemplet av Tomas Tranströmer och tänk på formen medan du läser:

Den vita solen
träningslöper ensam mot
dödens blåa berg.

(Sorgegondolen 1996)

2. Skriv en egen haiku med formen 5/7/5 stavelser. Orden körsbärsblom och himmel (böj dem hur du vill) ska finnas med. Experimentera därefter med din haiku och byt plats på den första och den tredje raden.

3. Skriv en egen svit med haiku (fyra stycken), där du i var och en knyter an till Sveriges fyra årstider (en dikt för varje årstid). Varje dikt ska alltså innehålla ord som är specifika för just den årstid du skriver om.

4. Läs gärna exemplet av th. Vandergrau (pseudonym) och tänk även här på formen medan du läser:

månen vandrar
genom sina kvarter
jag går i mina

(Fri haiku 2009 :4)

5. Skriv en egen haiku, men nu i fri form, strunta i stavelser och lek med formen. Även i detta fall ska orden körsbärsblom och himmel (böj dem hur du vill) finnas med. Omtolka gärna den första haiku(n) du skrev.

6. Omtolka din svit med årstidsinspirerade haiku till den fria formen.

border_wp

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Fånga orden!, Glada tankar, Litteratur, Poesi, Skrivande, Skrivövningar

Haiku: Höst I

(bunden haiku)

någonstans strömmar
väsensfulla vindars sus –
ohörsammade.

 

(fri haiku)

Rinnande vattenspår
en obegriplig tavla
att vila ögonen på

frökens stövelbeklädda ben
pojken tror han klättrar
i ett träd

Inga konturer –
hela himlen som faller
fastnar på mina glasögon

Lämna en kommentar

Filed under Glada tankar, Poesi, Skrivande

Haikubot I

Åh tack, mina kära utomjordingsvänner. Ni vet precis vad jag önskar mig. En alldeles egen haikubot. Nu behöver jag inte skriva haikudikter själv, utan haikuboten gör det åt mig. (En liten parentes: Var är körsbärsträden som borde vara där i bakgrunden?)

Lämna en kommentar

Filed under Fantastik, Glada tankar, Hjärnspöken?, Poesi, Skrivande

Ingen haikuverkstad

Nästan ingen kom. Och där stod jag och väntade i fyra timmar.

Som det har planerats. Ända sedan februari. Det skulle nämligen bli något storslaget. Ett evenemang där alla Varbergs studieförbund går samman för att sprida information om folkbildning. Upplevelsedagen.

Jag var förpassad till de nedre regionerna. Jag kände hur Dantes blick brände i nacken, eller var det självaste Fans piska? Kulturhuset Komediantens nedervåning. Det var inte bara jag som stod där. Även skrivpedagoger från andra studieförbund. Nåja, en till.

Tanken var att jag skulle ha en haikuverkstad. Jag hade knåpat ihop min allra första broschyr (bläddra i den här). Information om haiku i passande miniformat. Nattarbete i mitt anletes svett. Men värt varenda svettdroppe, för visst är det så att deltagarna ska ha något litet med sig hem, samtidigt som jag utan någon skam i kroppen – spiralen går neråt – gör reklam för min egen verksamhet. Det är få medel som krävs.

Nästan ingen kom.

De enda som besökte evenemanget i sig var de som var på kulturhuset/biblioteket för att släktforska, plugga eller läsa tidningar. De ville inte bli störda. Inte ens de varmaste leenden kunde tina upp frusen beslutsamhet.

Varför Varberg, varför är det aktiva kulturintresset så svalt? Nyfikenheten finns därute. Begåvningen finns därute. Jag vill tro.

Vi borde ha plockat fram skylten: Titta inte hit!

Ett av årets största kulturevenemang i lilla, lilla Varberg. Studieförbunden annonserade först i onsdags (torsdags?), på Komediantens hemsida fanns det en notis i miniformat (trots gästföreläsare och livemusik) och inte en endaste lokalreporter hade vägarna förbi. Förresten – vad hände med att utnyttja sociala media i marknadsföringssyfte?

PS (viktigt). Det är alltid lika kul att träffa studieförbundsfolk. De är oftast mångsysslare, mysiga och bra att ha att göra med. All denna kreativitet och kunskap. Vilket utbyte! Jag är tacksam över att få arbeta med dessa mångsysslare. Förövrigt träffade jag en helt underbar skrivpedagog idag. Hon var också förpassad till de nedre regionerna. Vad gör en så rar person där? Kolla gärna in hennes blogg Bokforslaget.se. DS.

Lämna en kommentar

Filed under Arbete, Skrivande

Det stora i det lilla: När körsbärsträden blommar

regnkyssta körsbär
driver på en flod av kråkor –
barnens tomma händer

Jag kommer så väl ihåg körsbärsträdet. Det måste ha vuxit där i alla tider, utanför barndomslandets köksfönster. Vackert blommande, men nästan alltid tomt på körsbär, då de rovgiriga kråkorna sällan lämnade kvar några körsbär åt oss barn. Sedan var det de japanska körsbärsträden. Jag brukade alltid sitta under dem medan blomma efter blomma föll tills träden blev helt nakna.

Fascinationen för körsbärsträd har aldrig överblommat. Ibland har den dock slumrat. När man tillåter det bli höst inombords, glömmer man bort storheten i det lilla. För att återerövra storheten började jag haikudikta. Kanske inte helt oväntat blev körsbärsträden ett allt vanligare motiv i mina dikter. De senaste veckorna har jag  bara tänkt i termer av körsbärsträd, associerat vilt. Vilka fantastiska bilder de väcker i mig. Dessutom finns de just för tillfället överallt i Varbergs stad, som en påminnelse om att underbart är kort, men även tillfällen vilka är fullt möjliga att ta tillvara och förövrigt tillåtna att begråta.

Likt körsbärsblomman
spegelbildens läppar
sammanpressade

regnandes i skära nyanser
Körsbärsblommorna
färgar mina kinder

Underbart är också föränderligt:

Lämna en kommentar

Filed under Glada tankar, Landet Ingenstans, Livet, Poesi, Skrivande